
Finansiella instrument - Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Derivat med negativt värde ingår i kategorin finansiella skulder som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. I balansräkningen
representeras balansposten av derivat. Här redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten nettoresultat av
finansiella transaktioner.
Nettoinvestering i utlandsverksamheter
För utlandsverksamhet som bedrivs i form av filial hanterar koncernens Treasury-funktion nettoinvesteringen i respektive valuta och
reducerar valutarisk genom andra positioner i samma valuta samt genom valutaderivat. Omräkningsdifferenser redovisas i resultat-
räkningen. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis.
Metoder för bestämmande av verkligt värde
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade
köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (till exempel courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument
betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare,
branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och
regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring
beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs.
Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i posterna belåningsbara statsskuld-förbindelser m.m., obligationer och andra
räntebärande värdepapper, förlagslån samt aktier och andelar.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv används värderingstekniker för att fastställa det verkliga värdet. De
värderingstekniker som används bygger i så hög grad som möjligt på marknadsuppgifter. Det verkliga värdet på valutaterminer beräknas
genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den
återstående kontraktsperioden. Diskontering görs till riskfri ränta baserad på statsobligationer. Det verkliga värdet för ränteswappar baseras
på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt kontraktets villkor och förfallodagar med utgångspunkt i marknadsräntan.
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden och aktuella marknads-
räntor på balansdagen. Den diskonterings-ränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.
Upplysning om verkligt värde som redovisats i balansräkningen utifrån en värderingsteknik lämnas i not K41 om Finansiella instrument.
Koncernens värdering av derivat till verkligt värde sker uteslutande utifrån indata som är direkt eller indirekt observerbara på marknaden.
Instrument som inte är noterade på en aktiv marknad återfinns i posterna utlåning till kreditinstitut, in- och utlåning till allmänheten, derivat
samt övriga tillgångar och skulder.
Kreditförluster och nedskrivning av finansiella tillgångar
Som kreditförlust redovisas under året konstaterade kreditförluster minskade med belopp som influtit på tidigare års konstaterade
kreditförluster samt förändring avseende reserv för förväntade kreditförluster. Utlåningen redovisas netto efter avdrag för såväl konstaterade
kreditförluster som reservering av förväntade kreditförluster (ECL).
I enlighet med IFRS 9 bedömer koncernen, med hjälp av framåtblickande information, de förväntade kreditförlusterna för alla finansiella
instrument inom kategorin upplupet anskaffningsvärde, tillsammans med den förväntade balansen från lånelöften. Koncernen redovisar vid
varje rapporteringstillfälle dessa eventuella förluster.
Bedömningen av ECL ska avspegla: Ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp, som bestäms genom att utvärdera ett intervall av möjliga
utfall; Pengarnas tidsvärde, och rimliga och verifierbara uppgifter, som är tillgängliga utan onödiga kostnader eller insatser vid balansdagen
för tidigare händelser, nuvarande förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar.
Enligt IFRS 9 beräknas kreditförlustreserven på förväntade kreditförluster, vilka beräknas genom sannolikheten för fallissemang (PD)
multiplicerat med exponeringen vid fallissemang (EAD) multiplicerat med förlust givet fallissemang (LGD). Beräkningen av förväntade
kreditförluster baseras på koncernens totala utlåningsvolym, inkluderat krediter utan någon ökad kreditrisk.
Modellen för nedskrivningar innehåller en trestegs-modell som utgår från förändringar i kreditkvaliteten på de finansiella tillgångarna,
innebörden av trestegs-modellen är att tillgångarna delas in i 3 olika steg beroende på hur kreditrisken förändrats sedan tillgången första
gången upptagits i balansräkningen. Steg 1 omfattar tillgångar som inte varit föremål för en väsentlig ökning av kreditrisken, steg 2 omfattar
tillgångar som varit föremål för en väsentlig ökning av kreditrisken medan steg 3 omfattar fallerade tillgångar, det vill säga fordringar som
har gått till inkasso eller är förfallna 90 dagar eller mer. Reserveringen av tillgångarna styrs av vilket steg de tillhör, i steg 1 sker reservering för
förväntade kreditförluster under kommande 12 månader medan för steg 2 och 3 sker reservering för förväntade kreditförluster under
tillgångens hela återstående löptid.
En central faktor som påverkar storleken på förväntade kreditförluster är reglerna som styr en tillgångs förflyttning mellan steg 1 och 2.
Koncernen använder sig av förändring i PD (Probability of Default, Sv. sannolikhet för fallissemang) i relation till PD vid beviljandetillfället för
att bedöma signifikant riskökning, förändringen bedöms genom en kombination av absoluta och relativa förändringar i PD. Vidare hänförs
alla krediter som är mer än 30 dagar sena med betalning till steg 2 oaktat om det föreligger en signifikant riskökning eller inte. För att
bedöma om signifikant riskökning föreligger, och därmed överföring till steg 2, utgår koncernen från förändringen i kreditens PD. För att
signifikant riskökning ska föreligga krävs en procentuell förändring av ursprungs PD som överstiger ett givet tröskelvärde. Förutom ovan
beskrivna signifikanta PD förändringar, använder sig koncernen även av en så kallad ”Back stop”, vilket innebär att en kredit som är förfallen
mellan 30 – 90 dagar hänförs till steg 2 även om en signifikant ökning av PD inte föreligger. Återföring från steg 2 till steg 1 sker när en fordran
som tidigare hänförts till steg 2 inte längre är föremål för signifikant riskökning alternativt inte längre är i dröjsmål med betalning mer än 30
dagar. Återföring från steg 3 kan bara ske för fordringar som varit mellan 90 och 120 dagar sena med betalning, och återföring sker då till steg
1 eller steg 2 när betalningarna skötts under en period om 12 månader.
Beräkning av löptid för kreditkort och andra revolverande krediter bygger på prediktiva modeller om det framtida limitutnyttjandet och
statistiska återbetalningsplaner. Modellerna bygger på intern historiska data, där olika modeller används för homogena grupper av krediter
med likartade förklaringsvariabler.
I tillägg till reserveringen enligt IFRS 9 som beskrivs i föregående stycken gör koncernen även tillägg för så kallade management overlays
baserad på framåtblickande makroekonomiska utsikter, inom ramen för IFRS 9 standarden. Koncernen har beslutat att basera de
framåtblickande beräkningarna på den makroekonomiska variabeln arbetslöshetsnivå, som i ett historiskt perspektiv visat sig korrelera väl
med förändringar i koncernens kreditförluster. Indata som används för det framåtblickande beräkningarna är prognoser avseende framtida
arbetslöshet per geografisk marknad som koncernen verkar, vilka hämtas från Bloomberg. Vidare tillämpar koncernen ett viktat scenario av
dessa prognoser, utifrån koncernens bedömning av sannolikheten för respektive scenario att inträffa, där viktning per 31 december 2024
skett med medianvärdet 60 procent och 10 procent en mer negativ utveckling (högre arbetslöshet) respektive 30 procent en mer positiv
utveckling (lägre arbetslöshet). ECL-påverkan från denna beräkning fördelas proportionellt över instrumenten i respektive geografisk
marknad.
För utlåning till kreditinstitut bedöms tillgångarna ha mycket låg kreditrisk och anses inte ha varit utsatta för väsentlig ökad kreditrisk därav
sker ingen nedskrivning inom utlåning till kreditinstitut.
Vid beräkning av reserv för kreditförluster avseende leasing och factoring görs individuell bedömning om en reservering eller nedskrivning
(leasinginventarier) skall göras. För dessa avtalsgrupper görs test endast på individuell nivå då respektive grupp inte bedöms uppfylla kraven
för att vara en homogen grupp. Återföring av en reservering eller nedskrivning sker när det finns verifierande information om att
nedskrivningsbehovet inte längre föreligger. Som konstaterad kreditförlust redovisas förlust som är beloppsmässigt fastställd via konkurs,
ackordsuppgörelse, utlåtande av kronofogdemyndighet, avyttrad till inkassobolag eller när fordran eftergivits på annat sätt.
Lånelöften och ej utnyttjade krediter
Koncernen har inga utestående lånelöften. Alla beviljade ej utnyttjade krediter är uppsägningsbara i den utsträckning detta tillåts enligt
konsumentkreditlagen. Ej utnyttjade krediter redovisas som åtaganden.
Immateriella tillgångar
Goodwill
Goodwill uppstår vid förvärv av dotterbolag samt andra rörelseförvärv och avser det belopp varmed köpeskillingen överstiger andel i det
verkliga värdet av identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser i det förvärvade bolaget eller rörelsen samt det verkliga värdet på
innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget. I syfte att testa nedskrivningsbehov, fördelas goodwill som förvärvats i ett
rörelseförvärv till kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergier från
förvärvet. Varje enhet eller grupp av enheter som goodwill har fördelats till motsvarar den lägsta nivå i koncernen på vilken goodwill i fråga
övervakas i den interna styrningen. Goodwill nedskrivningstestas årligen eller oftare om händelser eller ändringar i förhållanden indikerar en
möjlig värdeminskning. Det redovisade värdet av goodwill jämförs med återvinningsvärdet, vilket är det högsta av nyttjandevärdet och det
verkliga värdet minus försäljningskostnader. Eventuell nedskrivning redovisas omedelbart som en kostnad och återförs inte.
Övriga immateriella tillgångar
Övriga immateriella tillgångar har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade
avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden över deras bedömda nyttjandeperiod på 4–5 år. I samband med förvärvet av
yA Bank tillkom det övriga immateriella tillgångar avseende kundrelationer. Avskrivningstiden för dessa är 10–15 år. I övriga immateriella
tillgångar ingår egenutveckling av IT-program. Kostnader för underhåll av IT-program kostnadsförs när de uppstår. Utvecklingskostnader
som är direkt hänförliga till utveckling av programvaruprodukter som kontrolleras av koncernen redovisas som immateriella tillgångar när
följande kriterier är uppfyllda:
- Det är tekniskt möjligt att färdigställa programvaran så att den går att använda,
- Företagets avsikt är att färdigställa programvaran och att använda den,
- Det finns förutsättningar att använda programvaran,
- Det kan visas hur programvaran genererar troliga framtida ekonomiska fördelar,
- Adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda programvaran finns tillgängliga och
- De utgifter som är hänförliga till programvaran under dess utveckling kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Färdigställda utvecklingsprojekt tas upp till upparbetade kostnader med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
Materiella tillgångar
Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som
direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat
tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmånerna som är förknippade med
tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för
den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen
under den period de uppkommer.
Avskrivningar på materiella tillgångar görs linjärt för inventarier för eget bruk ner till det beräknade restvärde över nyttjandeperioden.
Avskrivning sker över beräknad nyttjandeperiod om 3–5 år från och med anskaffningstidpunkten.
Materiella tillgångars restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs
därtill omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Med
återvinningsvärdet avses det högre av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. En beräkning av återvinningsvärde sker så snart det finns
en indikation på att det redovisade värdet är för högt. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen
vid utrangering, avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning av tillgången. Vinst eller förlust som
uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde
med avdrag för direkta försäljningskostnader.